Jimmy Johansson har på mindre än ett år etablerat sig som en populär bagare i Örnahusen, där han driver Gamla Bageriet tillsammans med sin sambo Linnea Thornander.
Deras bostad ligger vägg i vägg med en lokal som en gång i tiden användas för samma ändamål och dessförinnan även var lanthandel. En stor del av interiören, däribland golv och dörrar, ser också ut precis som förr.
– Redan innan vi ens hunnit flytta in ordentligt knackade folk på och undrade om vi skulle öppna ett bageri, säger Linnea.
Men några sådana planer fanns inte, även om paret hade lösa tankar på att någon gång i framtiden använda lokalen till någon form av verksamhet. Att det slutligen blev så, dessutom snabbare än väntat, berodde på den globala pandemin.
Fram till i mars förra året försörjde sig Jimmy, eller Jimmy Linus som han kallar sig bakom linsen, framgångsrikt som frilansfotograf. Våren var fullbokad med reklam- och reportagejobb runt om i Sverige och Europa. Efter coronautbrottet försvann allt över en natt.
Men det första han tänkte på var knappast att ersätta bilderna med bröd. I stället började det med att företaget All Good Things ville hyra lokalen för en pop up-butik, och eftersom han ändå inte hade något jobb ville han hjälpa dem att dra dit folk genom att sälja kaffe och glass. Namnet Gamla Bageriet föll sig naturligt, med tanke på husets historia.
– En tjej som var här och handlade glass förra sommaren menade att om vi nu heter Gamla Bageriet borde vi kanske också ha ett bröd eller två. Jag tänkte att det skulle jag nog klara av. Jag har ju bakat lite surdegsbröd för eget bruk. Så jag började med två sorters bröd och lite kardemummabullar och sedan har det vuxit därifrån, säger Jimmy.
Youtube, böcker, studiebesök och kontakter med andra bagare på Instagram har varit Jimmys skola och nu är han riktigt flyhänt och kreativ vid bakbordet.
Under samtalet jobbar han vant med en stor surdeg som har fått jäsa i några timmar och nu delas upp i 21 mindre delar för fortsatt jäsning i enskilda korgar.
– Om jag gör något gör jag det fullt ut, annars blir det inte bra. Jag kan inte göra något halvdant. Jag minns fortfarande första gången någon betalade mig för att ta bilder. Jag var helt i extas. Samma känsla hade jag när det första brödet såldes. Det var så häftigt!
Efter det första hektiska året, när all bakning skedde i det privata köket eller i gäststugan på tomten, insåg Jimmy och Linnea att det krävdes mer professionell utrustning för att fortsätta. De hade tröttnat på att mjölet yrde runt inne i huset.
På skärtorsdagen var det nypremiär och nu är förutsättningarna helt annorlunda jämfört med fjolårets spartanska förhållanden. En begagnad stenugn med fyra rack tronar inne i bageriet, där Jimmy också har betydligt bättre plats för verksamheten. Med större kapacitet går det också att baka mer.
Han har så smått börjat vänja sig vid sina nya identitet, men framhåller att han innerst inne förblir fotograf och att han i framtiden vill kombinera sina båda yrken.
– Förra sommaren ägde jag inte ens en kavel. Jag använde min barns leksakskavel, som är så här stor.
Han måttar med händerna och visar hur han fick hålla i kaveln med fingertopparna, när han bakade kardemummabullar.
– Nu har jag en kavlingsmaskin. Sådant kan vara lite roligt att tänka på.
TEXT: Johan Bentzel | FOTO: Rebecca Wallin
