Ytterst välbekanta ansikten smyckar väggarna i Annika Jägfeldts kombinerade ateljé och galleri i Peppinge på Österlen.
Rockstjärnor som Mick Jagger, Bob Dylan, David Bowie och Ulf Lundell delar utrymme med andra ikoner som Zlatan Ibrahimovic, Mikael Persbrandt och August Strindberg, även de personer som det har svängt rejält om.
Människor, gärna i dekadenta miljöer, har alltid befolkat Annika Jägfeldts målningar. Under många år målade hon akvareller med motiv från 1700-talet och 1920-talet, två epoker då det flärdfulla och det förfallna gärna flöt samman i en hedonistisk livsstil.
Därifrån var steget inte särskilt långt till rockvärlden.
– Jag målar bara personer som jag själv tycker är intressanta. Jag tycker om folk som sticker ut hakan. Alla de här gubbarna lyssnar jag ju själv på. Jag är en rocktjej.
Precis som rocken en gång växte fram ur bluesen, har Annika Jägfeldts rockmåleri liknande rötter. Hon blev inbjuden att ställa ut på bluesfestivalen i Falkenberg men kände att hennes dåvarande motivvärld inte passade in i sammanhanget.
Måla Peps, föreslog arrangören. Annika Jägfeldt tvekade. Porträtt kändes inte särskilt lockande. Men hon testade ändå, vilket bokstavligen slog an en sträng hos henne.
Hon gick vidare med Cornelis Vreeswijk och Monica Zetterlund och har aldrig sett tillbaka sedan dess. I dag, 14 år senare, är hon synonym med sina rockikoner. Hon har också gått över från akvareller till oljemålningar.
– Oljan är lite hårdare och passar nästan bättre till de här lite fårade gubbarna.
En del av de avbildade personerna har sett verken. Medan Peps skämtsamt undrade om någon verkligen ville ha honom på väggen, signerade Plura en målning på sig själv med orden ”Häng mig högt”. Björn Ranelid blev så nöjd att han köpte sitt eget porträtt.
Ingen borde ha något att invända. Porträtten är både ömsinta och respektfulla.
– Jag är ju inte en paparazzi som ligger och smyger i buskarna. Det är inga nidbilder.
Större delen av året tillbringar Annika Jägfeldt i Stockholm, men hennes koppling till Österlen är stark. Släkten har funnits i trakten sedan generationer tillbaka och själv tillbringade hon sin barndoms somrar i Ingelstorp.
Det egna sommarhuset i Peppinge köpte hon 1998. På baksidan har hon en stor trädgård som övergår i en magnifik vidsträckt åker.
– Jag älskar att komma ner hit och se det öppna landskapet. Någon gång ska jag måla det.
TEXT: Johan Bentzel | FOTO: Rebecca Wallin Photography
