När Daniel Müllern efter fyra år i konsultsvängen åter öppnar krog i sin hemstad är det något helt annat än hans tidigare satsningar. Men så är det också en annan kock som numera står över grytorna. Ambitionerna är alltjämt höga, men Daniel kanaliserar sin energi på ett nytt sätt.
Ett tag trodde han att han aldrig skulle stå i ett restaurangkök igen. Orken var slut och han såg ingen glädje i det längre. Nu gnistrar det i ögonen på nytt. Lusten och drivet tillbaka. Framför allt verkar han lycklig.
– Innan försökte jag förverkliga mig själv genom att laga mat för andra kockar och matskribenter. Det struntar jag i nu. De får tycka vad de vill. Jag vet att det finns folk som kommer in här bara för att äta våra kycklingvingar och det räcker för mig. Jag behöver inte längre gå in i minsta detalj i allting, utan kan slappna av mer.
Medan Restaurang Östergatan och inte minst Villa Strandvägen handlade mer om fine dining, är Tumült på regementsområdet i Ystad den gästvänliga kvarterskrogen där alla är välkomna – även småbarn och hundar.
Under sommaren har både Daniels fru och hans två tonårssöner jobbat på restaurangen och han tycker om att känna att det på så sätt blir ett familjeprojekt.
– Då känns det inte som ett jobb längre.
Daniel ville inte sätta sitt eget namn på den nya krogen. I stället fick det bli något som tydligt signalerar vad verksamheten står för.
Inredningen går i tonerna grönt och rosa och längs ena väggen har den rosa färgen droppat och runnit ner nästan som blod, som om det verkligen har gått hett till där inne vid något tillfälle. Loggan är lika brokig och ostrukturerad som det kaosartade namnet antyder.
Idén att sätta prickar över det ena u:et kläckte Daniel och hans fru. Det tyska ü:et finns ju i deras efternamn. De ser det också som ett kul sätt att leka med krogens namn. Ü kan klämmas in lite varstans, till och med i Ystad (Üstad).
Att bokstaven dessutom får formen av två ögon och en leende mun blir även det en talande symbol för verksamheten. Det här ska vara en krog med högt i tak, ett tak som man gärna får slå klackarna i. På sin hemsida skriver krogen om härligt sorl och myller, eller snarare ”müller”, som ju blir en dubbelbottnad ordlek.
– Det får gärna vara lite stökigt, med dans på borden, säger Daniel och ler brett.
På Tumült behövs ingen tjock plånbok för att slå sig ner. På menyn står många smårätter, möjliga att äta var för sig eller allra helst i kombination.
När Daniel beskriver maten använder han ord som ”guilty pleasure” och ”comfort food”. Det är måltider med tryck i smakerna. Kanske är det inte alltid så nyttigt, medger han, men det är inte meningen heller.
Det går också utmärkt att bara slinka in på ett glas vin eller en öl. Den långa bardisken är ett medvetet sätt att skapa god stämning i lokalen. Där kan man sitta med full insyn rakt in i köket och snacka med personalen. På Tumült kan man hänga, trivas och umgås.
– Under sommaren har vi haft fullt varenda kväll. Eftersom jag är här så mycket känner jag igen många gäster och det finns folk som har varit här 15 gånger. De har också börjat hitta sina favoritplatser i lokalen. Det var precis så jag ville ha det. Jag älskar stamgäster!
TEXT: Johan Bentzel | FOTO: Rebecca Wallin
